Att använda AI är inte längre en konkurrensfördel

Nästan alla företag talar i dag om artificiell intelligens. Allt fler använder AI inom kundservice, programvaruutveckling, marknadsföring, informationssökning och automatisering av interna processer. För investeraren säger detta ändå inte särskilt mycket i sig.

Den intressantare frågan är vilka företag som kan omvandla användningen av AI till bättre tillväxt, produktivitet och lönsamhet. Framtidens AI-vinnare behöver inte vara företagen som utvecklar artificiell intelligens. De kan lika gärna vara företag som lär sig använda andras AI bättre än konkurrenterna.

Införandet har gått anmärkningsvärt snabbt. Enligt Stanford HAI:s AI Index 2026 använde 88 procent av de tillfrågade organisationerna AI i minst en affärsfunktion under 2025 och 70 procent använde generativ AI. Att bara använda AI skiljer alltså inte längre företagen särskilt mycket från varandra. Viktigare blir hur djupt tekniken används.

Anonymiserade användningsdata från OpenAI:s företagskunder ger en intressant bild. Det veckovisa antalet meddelanden i ChatGPT Enterprise ökade ungefär åtta gånger på ett år och den genomsnittliga användaren skickade 30 procent fler meddelanden. Användningen av strukturerade arbetsflöden ökade 19 gånger och användningen av reasoning-tokens per organisation omkring 320 gånger. Anthropics Economic Index pekar också mot att AI gradvis går från enskilda samtal till längre agentbaserade uppgifter och arbetsprocesser.

Företagen experimenterar alltså inte bara mer med AI. En del börjar bygga sin verksamhet kring tekniken.

Men syns det i resultaträkningen?

Här börjar investerarens problem. Bokslutet berättar exakt om omsättning, personal, kostnader, marginaler och kassaflöde. Det berättar vanligtvis inte hur stor del av personalen som använder AI dagligen, hur stor del av processerna som är AI-assisterade eller hur mycket tidigare mänskligt arbete som har automatiserats.

AI:s ekonomiska effekt går därför sällan att isolera som en egen faktor i resultaträkningen. Korrelation är inte heller samma sak som orsakssamband. Om AI-användningen ökar samtidigt som lönsamheten förbättras vet vi fortfarande inte hur stor del av förbättringen som beror på AI.

Men när flera signaler uppträder samtidigt blir situationen intressant: AI-användningen fördjupas, omsättningen per anställd ökar, kostnaderna växer långsammare än omsättningen, marginalerna förbättras och företaget kan visa konkreta processer där AI har förändrat arbetssättet.

Klarna – en ovanligt tydlig produktivitetsförändring

Klarna erbjuder ett av de mest intressanta exemplen. Enligt bolaget ökade omsättningen med 104 procent från slutet av 2022 till slutet av 2025 samtidigt som rörelsekostnaderna minskade med 8 procent. Personalstyrkan minskade med 49 procent och omsättningen per anställd steg 3,6 gånger till 1,24 miljoner dollar. Klarna kopplar själv utvecklingen till AI-driven produktivitetsförbättring.

Under första kvartalet 2026 ökade omsättningen med 44 procent till en miljard dollar och det justerade rörelseresultatet steg till 68 miljoner dollar från 3 miljoner året innan. Omsättningen per anställd hade stigit till nästan 1,4 miljoner dollar.

Det bevisar inte att hela resultatförbättringen beror på AI. Många andra faktorer påverkar Klarna. Men kombinationen är intressant: aktiv AI-användning + stark tillväxt + snabbt förbättrad personalproduktivitet + bättre lönsamhet.

ServiceNow – AI har redan blivit affärsverksamhet

ServiceNow är ett annat slags exempel. Medan Klarna använder AI för att effektivisera den egna verksamheten säljer ServiceNow AI som en del av kundernas arbetsprocesser.

Under andra kvartalet 2026 ökade abonnemangsintäkterna med 24,5 procent till 3,88 miljarder dollar. Ännu intressantare var att ServiceNow uppgav att AI-verksamheten hade passerat en miljard dollar i årligt kontraktsvärde och att användningen av agentbaserade AI-lösningar hade ökat nio gånger på nio månader.

Här är kopplingen mellan AI och tillväxt betydligt mer konkret. Det handlar inte bara om att ServiceNows personal använder AI. AI har blivit en produkt som kunderna betalar för. Samtidigt siktar bolaget på en non-GAAP-rörelsemarginal på cirka 31,5 procent och en marginal för fritt kassaflöde på 35 procent under 2026.

ServiceNow är därför ett bra exempel på en andra modell för AI-baserat värdeskapande: AI sänker inte bara kostnaderna — den höjer värdet på produkten som säljs till kunden.

Och Duolingo?

Duolingo är intressant, men något annorlunda. Bolaget använder AI bland annat för att producera läroinnehåll och skapa nya interaktiva funktioner. Affärsmodellen är mycket skalbar, vilket innebär att kostnadsfördelen från AI-producerat innehåll och tjänster kan bli betydande.

I rapporten för andra kvartalet 2026 uppgav Duolingo att antalet dagliga aktiva användare ökade med 23 procent jämfört med året innan. Bolaget betonar teknikens centrala roll och identifierar utveckling och användning av AI och maskininlärning som en väsentlig del av verksamheten.

Som investerare skulle jag ändå vara försiktigare med att dra en direkt linje mellan AI och resultatutvecklingen. Duolingo är en intressant kandidat till AI-vinnare, men ännu inte ett lika rent bevis på AI:s ekonomiska effekt som Klarna eller ServiceNow. Den skillnaden är viktig.

Meta visar den andra sidan av AI-investeringarna

Meta ger ytterligare ett nyttigt perspektiv. Omsättningen under andra kvartalet 2026 ökade med 28 procent och annonsintäkterna med 27 procent. Antalet annonsvisningar ökade med 14 procent och det genomsnittliga priset per annons med 12 procent. Bolaget framhåller själv AI som en faktor som stärker kärnverksamheten.

Samtidigt ökade kostnaderna med 55 procent, rörelsemarginalen sjönk från 43 till 31 procent och investeringarna under kvartalet översteg 31 miljarder dollar.

Meta visar en viktig sak: AI kan förbättra affärsverksamheten och samtidigt försämra den kortsiktiga lönsamheten på grund av enorma investeringar. Investeraren bör därför inte bara leta efter ökad AI-användning och stigande marginaler, utan också förstå var företaget befinner sig i investeringscykeln.

Produktiviteten förtjänar särskild uppmärksamhet

Ett enkelt nyckeltal förtjänar särskild uppmärksamhet: omsättning per anställd. Det är inget perfekt AI-mått, men tillsammans med andra nyckeltal kan det säga mycket.

Tänk på ett företag vars omsättning växer 15 procent per år medan personalen bara växer 3 procent. Om marginalerna samtidigt förbättras och bolaget kan visa att viktiga arbetsprocesser har automatiserats med AI, händer något intressant.

En möjlig utvecklingskedja är: djupare AI-användning → högre personalproduktivitet → kostnaderna växer långsammare än omsättningen → marginalerna förbättras → kassaflödet stärks.

Men kedjan kan också gå åt andra hållet: AI-investeringarna ökar → kostnader och kapitalbehov stiger först → produktivitetsvinsterna kommer senare. Därför bör investeraren följa utvecklingen över flera år, inte bara ett kvartal.

Kan graden av AI-användning mätas?

Det finns ännu inget perfekt mått, men indirekt information börjar komma. Ramp AI Index följer exempelvis företagens faktiska betalningar till AI-tjänster. I materialet passerade andelen företag som betalar för AI-tjänster 50 procent för första gången våren 2026.

Det berättar ännu inte hur effektivt ett enskilt börsbolag använder AI. Men det visar att införandet kan mätas på andra sätt än genom företagsledningens uttalanden.

I framtiden skulle investeraren kunna skapa ett slags AI Utilization Score som bedömer användningens bredd i organisationen, djupet från sporadisk hjälp till dagliga arbetsflöden, integrationen i kärnprocesser, automatiseringsgraden och den ekonomiska effekten på omsättning per anställd, marginaler och kassaflöde.

Det absoluta poängtalet behöver kanske inte vara det viktigaste. Förändringen kan vara mer intressant.

Nästa generation av AI-aktier?

De första stora vinnarna i AI-boomen har varit byggarna av chip, datacenter, molntjänster och AI-modeller. Därefter kan en andra våg komma: företag som köper allt effektivare AI-kapacitet och använder den för att förändra sin egen verksamhet.

Det kan vara banker, försäkringsbolag, industriföretag, programvarubolag, e-handlare, logistikföretag eller helt andra branscher. De behöver inte ens kallas AI-bolag. Och just därför kan de vara intressanta för investeraren.

Investerarens karta – sök AI:s ekonomiska fotavtryck

När ett företag berättar om sin AI-strategi kan investeraren fråga: Ökar omsättningen per anställd? Växer personalen långsammare än omsättningen? Förbättras rörelse- och kassaflödesmarginalerna? Är AI integrerad i kärnverksamheten eller främst ett hjälpmedel för personalen? Skapar AI nya produkter, merförsäljning eller högre betalningsvilja? Finns det andra belägg för ökad AI-användning än ledningens egna uttalanden? Hur mycket kostar de investeringar som AI kräver? Och framför allt: finns det redan ett ekonomiskt fotavtryck bakom AI-berättelsen?

Inget enskilt mått bevisar AI:s effekt. Men när flera börjar peka åt samma håll förtjänar företaget investerarens uppmärksamhet.

NaviOptimas perspektiv

AI bör kanske inte ses som en ny bransch, utan som en ny produktionsteknik.

Elektricitet, internet och molntjänster förändrade med tiden nästan alla branscher. De största långsiktiga vinnarna var inte nödvändigtvis de ursprungliga teknikutvecklarna, utan företagen som lärde sig använda tekniken effektivare än konkurrenterna.

Samma sak kan hända med artificiell intelligens.

När vi söker framtidens mest intressanta AI-investeringar är frågan därför kanske inte: Vem gör den bästa AI:n?

Utan: Vem bygger den bästa affärsverksamheten med AI?

Det är en liten skillnad — men för investeraren en väsentlig sådan.

NaviOptima | Perspektiv

Texten är en allmän betraktelse över temat och utgör inte investeringsrådgivning. Investeringar innebär alltid en risk att förlora kapital.