Kan AI:s långsiktiga vinnare finnas bland de företag som lär sig utnyttja tekniken bättre än sina konkurrenter?

En uppföljning till NaviOptimas analys: Från AI-användare till AI-vinnare – var syns AI redan i resultatet?

Från internet till AI – vem drar nytta av teknikskiftet?

Under de senaste tre decennierna har internet och molntjänster i grunden förändrat företagens verksamhet och konkurrensförutsättningar. Vid sidan av dem som bygger tekniken har också företag som lyckats utnyttja den exceptionellt effektivt vuxit fram som vinnare.

Amazon uppfann varken internet eller e-handeln. Företagets konkurrensfördel byggde på förmågan att förena e-handel, logistik, lagerhantering och kunddata till en effektiv helhet. Senare blev Amazon också en betydande leverantör av molntjänster genom Amazon Web Services.

Netflix övergick i sin tur till Amazons molntjänster under åren 2008–2016. Det handlade inte enbart om att flytta servrar, utan om att förnya den tekniska arkitekturen och programvaruutvecklingen. Molntjänsterna stödde Netflix internationella expansion, även om innehållet, kundupplevelsen och affärsmodellen också var avgörande för framgången.

Ny teknik skapar möjligheter. Företagets förmåga att förnya sin verksamhet avgör hur stor del av möjligheterna som omvandlas till konkurrensfördelar och ekonomiskt värde.

När det gäller artificiell intelligens kan vi nu befinna oss i början av en liknande utveckling.

Att använda AI är inte detsamma som att dra ekonomisk nytta av AI

I vår tidigare NaviOptima-analys granskade vi Klarna, ServiceNow, Duolingo och Meta för att undersöka hur AI börjar påverka företagens produktivitet, tillväxt och lönsamhet.

Samtidigt lyfte vi fram ett centralt problem ur investerarens perspektiv: företagens bokslut redovisar omsättning, kostnader och kassaflöde, men sällan hur stor del av förändringarna som kan hänföras till AI.

Införande av AI, operativa fördelar och verifierad ekonomisk resultateffekt är tre olika saker.

Ett företag kan först införa AI-verktyg, därefter integrera dem i de dagliga processerna och slutligen uppnå mätbara produktivitetsförbättringar. För investeraren är det avgörande om dessa förbättringar varaktigt leder till bättre lönsamhet och kassaflöde.

Vi granskar nu tre internationellt verksamma finländska företag: Nordea, KONE och Wärtsilä. Deras potentiella konkurrensfördel bygger inte på att utveckla världens bästa generella AI-modeller, utan på att kombinera AI med egna data, egen kompetens och egna affärsprocesser.

Nordea – AI som en skalfördel inom bankverksamheten

Banker hanterar dagligen enorma mängder kundkontakter, betalningar, dokument och information som rör riskhantering. Även en liten effektivisering av ett enskilt arbetsmoment kan få stor betydelse när momentet upprepas miljontals gånger per år.

Enligt materialet från Nordeas kapitalmarknadsdag 2025 hade banken 5,2 miljoner kundkonversationer mellan oktober 2024 och september 2025. Cirka 78 procent av dem hanterades med hjälp av chatbotten Nova.

Nova använder teknik från det norska företaget boost.ai. Enligt leverantörens egen kundbeskrivning använder Nordea 12 AI-agenter på plattformen på fyra nordiska marknader.

Nordea använder också AI i kundkännedomsprocesser, transaktionsövervakning och för att förbättra medarbetarnas produktivitet.

Nordeas kostnads-/intäktsrelation, exklusive myndighetsavgifter, var 45,0 procent under tredje kvartalet 2026. Banken har som mål att nå 40–42 procent fram till 2030. AI är en av de faktorer som möjliggör strategin, men AI:s specifika bidrag till den eftersträvade effektivitetsförbättringen har inte redovisats separat.

NaviOptimas bedömning: Nordea

Vilken konkurrensfördel är svår för andra att kopiera?

Den omfattande nordiska kundbasen, bankdata, kompetensen inom regelverk och de etablerade serviceprocesserna. En chatbot kan köpas på marknaden, men att integrera den säkert i en stor banks hela verksamhet är betydligt svårare att efterlikna.

Vilka ekonomiska belägg finns redan?

Miljontals AI-assisterade kundkonversationer visar omfattningen av införandet. Banken har också ett konkret långsiktigt effektivitetsmål. Antalet konversationer visar dock inte i sig att kostnadsbesparingar har realiserats.

Vilka belägg saknas fortfarande?

Jämförbara uppgifter om arbetstimmar som sparats genom AI, kostnaden per kundkontakt och AI:s separat identifierbara inverkan på resultatet.

KONE – AI som ett nytt verktyg för serviceteknikern

Underhåll av hissar och rulltrappor bygger på omfattande teknisk kompetens, utrustningens historik och serviceteknikernas praktiska erfarenhet. När ett problem uppstår är det avgörande att snabbt och säkert identifiera orsaken.

KONE:s Technician Assistant är ett verktyg baserat på generativ AI som kombinerar information om utrustningen, underhållshistorik, teknisk dokumentation och tidigare lösta servicefall.

År 2026 meddelade KONE att verktyget redan var tillgängligt för 15 000 servicetekniker runt om i världen.

Verktyget hjälper teknikerna att identifiera möjliga felorsaker och lösningar. Det bygger på godkänd teknisk dokumentation och verifierade tidigare servicefall.

AI ersätter därmed inte serviceteknikerns yrkesskicklighet, utan gör företagets samlade kunskap tillgänglig i det dagliga arbetet.

Detta är intressant eftersom en stor del av industriföretagens kompetens finns utspridd i dokument, informationssystem och erfarna medarbetares praktiska kunnande.

Den potentiella ekonomiska nyttan kan uppstå genom snabbare felsökning, färre onödiga återbesök och bättre tillgänglighet för utrustningen. KONE:s 24/7 Connected Services använder dessutom utrustningsdata för prediktivt underhåll.

KONE har dock inte publicerat besparingar på koncernnivå som specifikt kan hänföras till Technician Assistant.

NaviOptimas bedömning: KONE

Vilken konkurrensfördel är svår för andra att kopiera?

Den omfattande installerade utrustningsbasen, underhållshistoriken, den tekniska dokumentationen och erfarenheten inom den internationella serviceorganisationen. En generell språkmodell innehåller inte i sig denna branschspecifika kunskap.

Vilka ekonomiska belägg finns redan?

Att AI-assistenten har gjorts tillgänglig för 15 000 servicetekniker visar en betydande operativ omfattning. Företaget beskriver också praktiska situationer där AI stöder felsökningen, men den offentliga informationen visar ännu inte den genomsnittliga ekonomiska nyttan.

Vilka belägg saknas fortfarande?

Jämförbara uppgifter om servicebesökens längd, andelen fel som åtgärdas vid första besöket, kostnadsbesparingar och AI:s inverkan på serviceverksamhetens lönsamhet.

Wärtsilä – AI för intern produktivitet och kundvärde

Wärtsilä använder AI på två ekonomiskt olika sätt: för att effektivisera den egna verksamheten och för att optimera kundernas tekniska system.

Enligt årsredovisningen för 2025 hade företaget infört över 60 AI-lösningar, varav 25 under 2025. Tillämpningarna används bland annat inom tillverkning, produktutveckling, underhåll, försäljning och administration.

Ett konkret exempel är Talk–Review–Submit, som utvecklats av Wärtsiläs egna team. Lösningen omvandlar serviceteknikernas muntliga rapporter till text och förenklar dokumentationen.

I årsredovisningen för 2025 uppskattade Wärtsilä det årliga mervärdet från Talk–Review–Submit till cirka en miljon euro. En bredare utrullning planerades till 2026. Den publicerade uppskattningen visar inte i sig att kostnadsbesparingar har realiserats.

Wärtsilä använder också det egenutvecklade WärtsiläGPT och Microsoft Copilot. I kundlösningarna ingår AI och avancerad analys bland annat i Expert Insight och GEMS Digital Energy Platform.

Dessa lösningar kan bidra till att förutse tekniska problem, optimera systemens funktion och minska kundernas kostnader och utsläpp.

Wärtsiläs mest intressanta långsiktiga möjlighet kan uppstå om företaget lyckas omvandla det kontinuerliga ekonomiska värde som skapas för kunderna till lönsamma, långsiktiga serviceavtal.

Då kan AI bli inte bara ett verktyg för kostnadseffektivitet utan också en möjliggörare för tillväxt inom serviceverksamheten.

NaviOptimas bedömning: Wärtsilä

Vilken konkurrensfördel är svår för andra att kopiera?

Kompetensen inom motorer, marin teknik och energisystem, den installerade utrustningsbasen, driftsdata och de långvariga kundrelationerna. Generell AI kan inte på egen hand ersätta denna samlade tekniska kompetens.

Vilka ekonomiska belägg finns redan?

Företaget har publicerat en uppskattning om cirka en miljon euro i årligt mervärde från en intern AI-lösning. Dess kundlösningar använder dessutom AI och analys för att optimera tekniska system. Uppskattad nytta måste dock skiljas från realiserad resultateffekt.

Vilka belägg saknas fortfarande?

En specificering av realiserade AI-besparingar samt information om hur stor del av det värde som skapas för kunderna som omvandlas till Wärtsiläs egen serviceomsättning, marginaler och kassaflöde.

Europeisk AI – var uppstår konkurrensfördelen?

Granskningen av de tre företagen belyser också Europas tekniska konkurrenskraft.

Nordeas användning av norska boost.ai visar att europeiska leverantörer kan utveckla AI-lösningar för stora företag.

KONE:s Technician Assistant och Wärtsiläs egna tillämpningar visar i sin tur hur europeiska företag kan bygga branschspecifik AI kring sina egna data och processer.

Wärtsilä använder också amerikanska Microsoft Copilot. Den offentliga information som granskats här ger inte tillräckligt detaljerade uppgifter om vilka leverantörer av språkmodeller och molninfrastruktur som ligger bakom KONE:s Technician Assistant.

Det är viktigt att skilja mellan utvecklaren av en AI-tillämpning, den underliggande språkmodellen, molntjänsten och beräkningsinfrastrukturen. En tillämpning som utvecklats av ett europeiskt företag kan delvis bygga på amerikansk teknik.

För investeraren är det väsentligt var i värdekedjan det uppstår kompetens som är svår att kopiera och vem som i slutändan tillgodogör sig den ekonomiska nyttan.

De europeiska företagens AI-möjligheter begränsas därför inte till utvecklingen av stora språkmodeller. De kan också uppstå inom branschspecifika tillämpningar och hos företag som använder AI effektivare än sina konkurrenter.

Vad säger de tre företagen till investeraren?

Nordea, KONE och Wärtsilä visar att AI har gått från experiment till praktisk affärsverksamhet. De ekonomiska beläggen är dock av olika slag.

Hos Nordea syns införandet i miljontals kundkonversationer. Hos KONE syns det i ett verktyg som är tillgängligt för 15 000 servicetekniker. Wärtsilä har i sin tur publicerat en uppskattning i euro av det årliga mervärdet från en AI-lösning.

Dessa siffror beskriver olika saker och kan inte jämföras direkt.

Den gemensamma frågan är vad som händer härnäst.

Minskar kostnaden per kundkontakt eller serviceåtgärd? Kan företaget betjäna fler kunder utan att kostnaderna ökar i samma takt? Uppstår ett mervärde för kunden som denne är beredd att betala mer för?

Och framför allt: kommer effekterna till slut att synas i rörelseresultatet och kassaflödet?

I vår tidigare analys presenterade vi tanken bakom AI Utilization Score, där vi granskar hur brett och djupt AI används, hur väl tekniken integreras i processerna, graden av automatisering och den ekonomiska effekten.

De tre finländska företagen ger en god utgångspunkt för att vidareutveckla denna bedömningsmodell. Tills vidare räcker dock den offentliga informationen inte till för en tillförlitlig numerisk jämförelse.

NaviOptimas perspektiv – nästa AI-vinnare kan finnas i oväntade branscher

Internets och molntjänsternas historia visar att tekniska genombrott kan skapa betydande värde både för dem som bygger infrastrukturen och för företag som använder tekniken.

Detsamma kan ske med AI.

De första stora vinnarna i AI-boomen har framför allt funnits inom halvledare, datacenter, molntjänster och AI-modeller.

I nästa skede kan investerarnas uppmärksamhet i allt högre grad riktas mot företag som köper AI-kapacitet och använder den för att förändra sin egen verksamhet.

Dessa företag behöver inte likna traditionella teknikbolag. De kan vara banker, industriföretag, logistikbolag eller tjänsteföretag med en stark marknadsposition, värdefulla data och djup branschkompetens.

AI kan förstärka dessa konkurrensfördelar. Det gör dock inte automatiskt företaget till en attraktiv investering. Även teknikens kostnader, konkurrenternas utveckling, realiserade resultat och aktiens värdering är avgörande.

Ur NaviOptimas perspektiv är den centrala frågan fortfarande densamma som i vår tidigare analys:

Vem bygger den bästa affärsverksamheten med AI?

Nordea, KONE och Wärtsilä ger ännu inget slutgiltigt svar.

Men de visar var investeraren bör börja leta: bland företag som kan omvandla allmänt tillgänglig teknik till en egen konkurrensfördel som är svår att kopiera och som till slut kan mätas i ekonomiska resultat.